Jag blandar och plockar från olika metoder. Lite Amichien Bonding, lite Hundcoachen, lite Susanne på Din hundskola, lite Mira, lite böcker, lite tidningar, lite Kicki Fellstenius etc etc.
Jag tänker relation till min kompis Leffe. Inte korrektion. Jag vill inte ha strypkoppel eller nåt annat som rättar till beteenden genom att göra kompisen lite illa. Kanske naivt men så känns det i min mage. Och som tur är finns det instruktörer som bekräftar.
Jag ignorerar hemma - det har fått resultatet lugn hund när man kommer hem och relativt lugn när vi får besök.
Jag ger honom godis när han kommer till mig - oavsett om jag har lockat eller om han kommer självmant. För att han ska gilla att vara med mig och känna att vi är teamet. Jag förstår vad han vill etc.
Jag tror att saker tar tid - även om jag själv ibland blir otålig.
Jag tycker inte att min hund ska behöva möta andra hundar på en halvmeters avstånd om han tycker att det är obehagligt.
Jag jagar honom inte när han tar upp en skräp från diket om det inte uppenbart är farligt. Ju mindre jag jagar desto mindre intressant är det för honom och han släpper skräpet ganska snart.
Jag lärde mig igår av Susanne att hålla honom nära vid möten. Inte längst ut i kopplet (jag har vetat detta teoretiskt men inte klarat av det praktiskt. Men nu jävlar). Ska köpa bättre koppel också som inte bränner och glider i händerna.
Jag är ganska tyst på promenaderna. Pratar när han gör något bra - eller i sällsynta fall när det är verkligen dåligt eller förbjudet.
Jag tänker mycket på mitt eget beteende tillsammans med min vovve. Jag lär mig att ta kritik. Jag lär mig att tro på mina egna metoder.
Jag tror att det kommer att bli bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar